Lördag eftermiddag. En kupong på köksbordet, en penna och ett antal engelska fotbollsmatcher som ska tippas.
Bilden är lika igenkännbar i Sverige som i Norge – och det är ingen slump.
Båda länderna byggde en stark fotbollstippningskultur kring samma grundidé: brittiska lag på en bong och ett reglerat alternativ till spel som redan förekom. Men Sverige och Norge gjorde det med drygt tretton års mellanrum, av delvis olika skäl och med en avgörande skillnad i hur verksamheten ägdes.
Sverige först
Historien börjar i Sverige på 1920-talet (långt innan Stryktipset var lagligt).
Intresset för engelsk fotboll hade redan fått fäste och samtidigt växte en omfattande illegal tipsverksamhet fram. I början av 1930-talet hade den blivit så stor att myndigheterna började söka efter ett reglerat alternativ.
Lösningen blev AB Tipstjänst.
Bolaget startade sin verksamhet den 4 oktober 1934 och bolagsordningen stadfästes av Kungl. Maj:t dagen därpå. Tipstjänst var från början privatägt, men verksamheten bedrevs med statligt tillstånd och under offentlig kontroll.
Tanken var enkel: om tippandet ändå förekom kunde ett lagligt alternativ göra verksamheten mer kontrollerbar, samtidigt som överskottet kunde användas till idrottsändamål. Den första engelska Stryktipsomgången spelades lördagen den 20 oktober 1934. Inför premiärhelgen hade totalt 675 000 kuponger distribuerats till omkring 1 800 ombud. Radpriset var 25 öre. Tipstjänst erbjöd flera olika spelformer, men Stryktipset bestod av tolv matcher.
Och den svenska premiärhelgen innehöll en detalj som skiljer sig från den norska historien. På lördagen avgjordes en kupong med tolv engelska matcher. Dagen därpå följde en svensk Stryktipskupong med tolv matcher från Allsvenskan. Där fanns bland andra Kumla, Sundbyberg och IFK Hälsingborg. Engelsk fotboll var alltså viktig från början, men den svenska fotbollen fanns med sida vid sida.
Norge hänger på, efter falsk start
Norge började diskutera en liknande lösning redan 1935, bara ett år efter den svenska starten. Ett förslag om ett lagligt tippbolag röstades ned i Stortinget 1937.
Sedan kom kriget.
Under den tyska ockupationen startades Det Norske Tippeselskap 1941 genom det dåvarande Departement for arbeidstjeneste og idrett. Verksamheten möttes av bojkott och lades ned 1944.
Efter frigörelsen togs frågan upp på nytt.
Den här gången var Norges Idrettsforbund en central pådrivare. Staten stod samtidigt för lagstiftningen och skulle från starten bli en av bolagets ägare. Lagen om tipping i samband med idrottstävlingar antogs den 21 juni 1946. En kunglig resolution den 24 oktober gav grunden för verksamheten – och Norsk Tipping registrerades i mars 1947.
Den första norska tipsomgången spelades den 13 mars 1948. På kupongen stod tolv engelska matcher. Radpriset var, precis som vid den svenska starten 1934, 25 öre.
Norska spelare satt, drygt tretton år efter Sverige, nu också med med engelska fotbollsmatcher framför sig.
Den stora skillnaden låg i ägandet
Det är här de två historierna börjar skilja sig på allvar.
När Norsk Tipping registrerades var aktierna fördelade mellan tre ägare. Staten hade 40 procent, Norges Idrettsforbund 40 procent och Norges Fotballforbund 20 procent. Idrottsorganisationerna kontrollerade därmed tillsammans 60 procent av bolaget. Den fördelningen låg fast fram till 1993, då staten blev ensam ägare.
Svenska Tipstjänst tog en annan väg. Bolaget började som privatägt men förstatligades 1943. År 1997 slogs Tipstjänst samman med Penninglotteriet och verksamheten fortsatte under namnet Svenska Spel. Den stora skillnaden var alltså inte att norsk tipping kom från idrotten medan den svenska kom från staten. Idrottens finansiering var central även i Sverige.
Skillnaden låg snarare i konstruktionen.
Sverige började med ett privatägt bolag under statlig kontroll, som senare förstatligades. Norge skapade ett bolag där staten och idrottsrörelsen från början ägde verksamheten tillsammans, och där idrottsorganisationerna hade aktiemajoriteten.
Två vägar mot samma grundidé.
November ‘69
Det finns ett datum där historierna nästan blir märkligt symmetriska.
Den 29 november 1969 mötte Wolverhampton Wanderers Sunderland på Molineux. Wolverhampton vann med 1-0. Matchen direktsänds både i Sverige och Norge. I Sverige hette programmet Tipsextra. I Norge kallades det Tippekampen. Det var inte bara samma år och samma idé. Svenska och norska tittare såg alltså samma engelska match samma lördag när tv-traditionen inleddes.
I Sverige hade Stryktipset dessutom samma år utökats från tolv till tretton matcher.
Kombinationen blev kraftfull. Kupongen hade redan gjort engelska lag och resultat bekanta för en stor publik. Nu kom matcherna dessutom direkt in i vardagsrummet. Engelsk fotboll på lördagseftermiddagen blev en institution i båda länderna.
Kupongen skapade inte intresset ur ingenting. Engelska klubbar hade följare i Sverige och Norge långt tidigare. Men tippandet förstärkte ett intresse som redan fanns och TV-sändningarna gjorde det till en återkommande helgrutin.
Två marknader som gick åt olika håll
Trots den gemensamma historien ser spelmarknaderna betydligt mer olika ut i dag.
Sverige införde 2019 ett konkurrensutsatt licenssystem. Privata bolag kan få svensk licens för bland annat kommersiellt onlinespel och vadhållning, samtidigt som marknaden övervakas av Spelinspektionen.
Norge har valt att hålla fast vid enerettsmodellen. Norsk Tipping har ensamrätt på bland annat nätcasino och nätbaserade sportspel med norsk tillåtelse, medan Norsk Rikstoto har motsvarande ställning inom hästspel.
Det finns samtidigt kommersiella jämförelsesajter som https://www.norgescasino.com/, som bevakar och jämför nätcasinon riktade mot norska spelare.
Det är en viktig skillnad mot en myndighetskälla eller en oberoende redaktionell konsumenttjänst. Utländska nätcasinon som saknar norsk tillåtelse står utanför det norska enrättssystemet, även om de kan ha licens i andra jurisdiktioner.
Digitala spel
Även själva spelutbudet har förändrats.
De gamla kupongerna finns kvar, men runt dem har en digital spelindustri vuxit fram som knappast gick att föreställa sig 1934 eller 1948.
Estetiken från äldre spelautomater lever samtidigt vidare. NetEnt-titlar som Jackpot 6000 och Mega Joker använder tre hjul, få vinstlinjer och klassiska symboler som frukt, klockor och sjuor. De är inte lika enkla som de först kan se ut. Spelen innehåller bland annat Supermeter och andra bonus- eller jackpotfunktioner. Det klassiska uttrycket har helt enkelt kombinerats med modern digital spelmekanik.
Sverige har dessutom utvecklat ett ovanligt starkt internationellt miljö för moderna videoslots.
Svenska och svenskgrundade bolag som NetEnt, Play’n GO och Evolution har fått stor spridning på reglerade spelmarknader runt om i världen.
Även här har utvecklingen alltså gått långt från den ursprungliga kupongen.
Kupongen som blev kultur
Det mest intressanta med historien är kanske hur lite den till slut handlar om själva spelet.
Sverige försökte få kontroll över ett redan omfattande illegalt tippande. Norge byggde efter kriget en modell där staten och idrottsrörelsen tillsammans stod bakom verksamheten. Båda hamnade ändå på nästan samma plats.
Engelsk fotboll. En kupong. Pengar tillbaka till samhälls- och idrottsändamål. Och den 29 november 1969 samma fotbollsmatch på dumburken.
Nästan ett sekel efter den svenska premiären sitter människor fortfarande med Stryktipset framför sig på lördagseftermiddagen. I Norge lever Tippekupongen vidare på samma sätt.
Mycket har förändrats runt omkring. Spelbolagen, regleringen, tekniken och själva fotbollen ser helt annorlunda ut. Men kupongen finns kvar. Och klockan 16.00 på en lördag känns fortfarande märkligt bekant på båda sidor av gränsen.
18+. Spela ansvarsfullt. Vid spelproblem, ring Stödlinjen på 020-81 91 00 eller besök stodlinjen.se. Stäng av dig via spelpaus.se.
📌 Haka på andlesspel på stryktipset tillsammans med stugan till helgen här!
