För 24 timmar sedan anlände vi till Malta. Och nu lever vi drömmen. Det vardagliga hemma med min lilla familj har ju så klart sin magi, men att få göra detta i ett par dagar… Det smakar mumma! Nu sitter jag här på balkongen med utsikt över tvillinghotellet Intercontinentals poolområde och eftersvettas.
Dagens träningspass har just klarats av. Det blev 7 inte alls roliga kilometer på löpbandet, överlevde med hjälp av att ha EU-lunchstream i lurarna. Fick lyssna i efterhand då förmiddagen och tiden över lunch spenderades turistande i Valletta med ett halvbra fungerande mobilt nätverk. Tvillinghotellen skiljs åt av liten gata, men som tur är det någon som tänkt till och byggt en liten gångbro över på plan 6, ändå godkänd utsikt från den bron.
Tillbaka till igår och pokern. Pokern, det är ju därför vi är här! Förväntningarna var skyhöga inför gårdagens turnering, Hendonmob Championship på Portomaso Casino. Snart dags att få kika ned på de första hålkorten! Efter en snabb middag begav vi oss dit och reggade oss. 30k i marker framför mig, kliver in på blinds 300/300/100 BBA. Nu skulle det byggas stack, snickesnackas med folk vid bordet och allmänt ha en trevlig kväll. Men så blev det inte. Det var inte ens nära.
Om vi börjar med Tauer, som börjar kallt och torskar en del marker redan i andra handen, färg mot färg i en 3-bettad pot där segraren coldcalled från BB med Q8s. Några varv senare åker den decimerade markerstapeln in med AQ pre, Big blind tittar ned på AK och det var den turneringen. Och inte mycket bättre gick det för mig på kula ett. Fick inte igång någonting, 3-bettar pre med KK – A på flop… Lyckas efter att ta hem första potten för resan med AK men ligger trots det en bit under startstack. Något senare raisar en tight spelare till 2,5bb pre, jag tittar ned på J9s i big blind, synar. Knekthög regnbågsflop. Min motståndare, som jag mentalt noterat som ”tight snubbe”, C-betar relativt stort och jag synar. Turn: 9. Halleluja, nu ska jag få betalt mot det överpar jag satt min motståndare på. Han bettar ut, jag ställer och han synar med AA. Nu kommer dubblingen!? Nej. Tyvärr så parar floppen sig på river och rullgardinen går ned, busted.
Tauer nöjer sig med en kula och testar i stället lyckan på CG på Casino Malta. Jag känner mig inte redo att lägga ned turneringsspelet för kvällen och tar en kula till. Nytt bord, nya möjligheter. Nu börjar det hända grejer, jag träffar floppar och lyckas betta bort folk från potten. Efter någon timme sitter jag med 55k, nästan dubbel startstack. Så här ska det vara att spela poker, det känns hur stabilt som helst. Sedan börjar raset. Förlorar en pott med sämre kicker och åker ned på 45k. Aja, ligger fortfarande runt average. Något senare stänger jag preflopaction med T8s som big blind. Vi är 4 till floppen. Floppen kommer 679 regnbåge. Perfektionen. Ännu bättre blir det när initialaggressorn C-betar. De två andra foldar och jag synar, vill inte skrämma bort hans överkort eller överpar. Turn J. han betar ut igen, denna gång mycket större. Nu finns bakdörrsfärgen på bordet. Jag spelar teater i någon minut och ställer sedan in varenda en av mina marker. Får en blixtsyn av JJ. Det ligger nu ett berg av marker mellan oss, snälla stå! River: 6. Han springer in kåken. Och han täcker mig. God natt. Eller kväll som det egentligen var. Rafsar ned de sista anteckningarna i anteckningsblocket och beger mig hemåt. Ändå rätt befriande att få skriva av sig bad beatsen. Kanske kan det hjälpa en mot mer rungood framöver?
Onsdag. En ny dag. En härlig dag. För ovanlighetens skull inga superspännande pokerevent på varken BoM eller MPF, i alla fall inte för mig. Ska inte kliva in i Main riktigt ännu utan kommer idag nöja mig med en mindre turbo, ”Dark Knight” på BoM senare ikväll. Istället för poker passade det bättre för mig och min fru Catta att turista lite i Valletta. Vi var ju här förra året men rörde oss då i en snäv radie runt hotellet och casinonen.
Börjar dagen med en stadig god hotellfrukost, en sådan där som räcker ända fram till en sen middag. Sedan en kort taxiresa till gamla stan. Hur kunde vi missa att ta oss dit förra året? Det visar sig vara ett väldigt trevligt ställe med vindlande trånga gränder, caféer och souveniraffärer om vartannat. Vi inleder turistandet med att besöka St. Johns Cathedral. Detta är ett måste att besöka enligt Cattas kollega. Enligt kollegan är det ett av de 2 toppturistmålen i Europa. Nåja, inte helt säker på att jag håller med; det finns nog ställen som står högre på listan hos mig. Men mäktig var den katedralen, de kunde både bygga och pynta för några hundra år sedan. Tips om ni ska besöka St. John själva, köp biljett på nätet och kapa på det sättet av 80% av kötiden för att komma in.
Nästa turistattraktion låg för oss ett par hundra meters promenad därifrån. Ett par gånger om dagen skjuts det tydlig salut. Och så har det gjorts länge. Som jag förstod det var det för att visa vad klockan var. Måste säga att bränna av ett gäng jättekanoner i stället för att plinga i en kyrkklocka är mäktigt. Herrejävlar, va det small. Gillar man bomber och granater ska man absolut investera 3E i det här!
En färjetur senare var vi på väghemåt. Gör ett litet pit stop på en ”strandpromenadsrestaturang” för en lättare lunch. En lunch som i mitt fall blev en milkshake. Inte direkt hungrig efter hotellfrukosten… Energidepåerna är påfyllda, och vi avslutar turistandet med en promenad tillbaka till hotellet längs Vallettas kustremsa. Förutom att bilarna kör på fel sida här, vilket är livsfarligt, fråga min fru som inte alls litar på att jag ser mig för ordentligt, så är en promenad längs de många vikarna en rekommendation!
Dags att avsluta det här blogginlägget och byta fokus. Här ska byggas en midweek EU-kupong innan det är dags att möta upp pokermagikerna Tauer och Korsdrag över en lättöl och lite allsvensk fotboll.
Heja fotboll! (ni som vet, ni vet)
//Wiiken
