Stryktipspodden och jag

För mig är nog timmarna mellan 15.30 och 20.30 på lördagar veckans höjdpunkt. Oftast ser de ut så här för mig:

15.30-15.59   Adrenalin och beslutsångest.
16.00-16.15   Tillförsikt gränsande till högmod. Vad kan egentligen gå fel?
16.15-17.00   Jaså, det …
17.00-18.30   Kan jag få kvittera ut min once-in-a-lifetime, please?
18.00-18.30   Nästa vecka, så …
18.30-20.30   En 12:a är väl ändå inte för mycket begärt? En 11:a då?

Men direkt efter detta njutningsfyllda självplågeri rankar jag nog torsdagseftermiddagarna och Stryktipspodden. Förutom att den är genuint underhållande så är den ju världens bästa tipparskola. Förståelsen för själva poolspelsmatematiken har jag fått från en god vän som lever på spel och från eget analysarbete, men när det gäller det rent fotbollliga så har jag podden att tacka för det mesta jag vet (vilket i och för sig inte är massor).

Om jag fick ändra på någonting (och bara behövde ta hänsyn till mina egna önskemål) så skulle det nog vara att man byggde ett större system än 192 rader. Ett så litet system blir ju ganska binärt och det finns en risk för att nyanserna försvinner. Men samtidigt inser jag att målgruppen är lite bredare än Johan Kretz. Man ska kunna relatera till podden ute i stugorna.

Samma sak gäller Stryktipset League, som jag finner helt ointressant. Det är inte till för mig, och det accepterar jag. På det hela taget lyckas podden balansera väldigt skickligt mellan det lättbegripliga och folkliga och att ta poolspel på det allvar det förtjänar.

Hur får man då ut max av Stryktipspodden? Jag tror att det går att sammanfatta i tre punkter:

  1. Ta till sig kunskapen.
  2. Förstå karaktärsgalleriet.
  3. Gå emot dem (lite grann).

Det här är min högst personliga take på poddredaktörerna och jag hoppas inte någon tar illa upp av den.

Sargon ”Giganten” Ruya
Ord som ”ganska” eller ”kanske” finns inte i Sargons vokabulär. Om han har ett drag (när har han inte det?) så går han allin på det. Topptipset gungar när Sagge lämnar in tre x10-system med samma chansspik. Då är det Giganten vs svenska folket.

Men Sargon är en supersmart spelare och hur kategorisk han än låter så är finns det såklart både ”ganska” och ”kanske” där inne i huvudet.
Det får bara aldrig någonsin bli känt 🙂

Så när Giganten säger att ”inte en chans att de åker upp och hämtar tre poäng bara sådär på bortaplan” och låter som om han är beredd att panta sina barn på det så betyder det egentligen snarare att han tror att marknaden överskattat bortalagets chanser en liten aning (kanske bara några få procentenheter).
Han vet att det kan sluta 0-3.

Simon ”Dybban” Lindell
Dybban är i vissa avseenden Gigantens motsats. En gammal poolspelsräv som bland många andra kvaliteter besitter färdigheten att kunna bedöma hur strecken kommer att landa vid spelstopp.
En annan ovärderlig förmåga han verkar ha är att förutspå vilken överstreckad favorit som faktiskt kommer att rensa när få system återstår.

Understatements utan ironi är Dybbans melodi. Om Giganten säger att X2 är ett lås, så finns det alltid en tanke bakom och oftast är det ett bra spel. Om Dybban säger det – ja, då är antagligen det där med att panta barnen en fullt rimlig idé.

Dybban är lite som den där farbrorn i ditt cashgamegäng. Han som får folk att tro att han är sjukt tight och bara spelar ABC, men har järnkoll på hur alla spelar och blir sällskapets stora vinnare utan att någon riktigt märkt det.

Bengt ”Bengan” Sonnert
Bengans kunskaper om spel behöver nog inte framhållas ytterligare – jag tror att alla som läser det här är väl införstådda med hur skicklig han är både som systembyggare och som oddsspelare.

Men i podden har han också rollen som pappa/klassföreståndare. Den som lyssnar på barnen, nyanserar och sammanfattar. Om någon (läs Giganten) vill ha skrälltecken i tio matcher så är det Bengan som påminner om att hur bra de där idéerna än är var och en för sig så måste det faktiskt bli ett balanserat system i slutändan.

Timothy ”Timman” Härold
Timman håller oftast en lite lägre profil än framför allt Giganten och Bengan, och är därför lite svårare att profilera. Det jag uppfattat av honom är att han är enormt metodisk och noggrann i sitt spelande, och att han i sitt systembyggande ibland ligger ganska nära mitt eget.
Han bygger dock främst mindre system, och med tanke på det är hans track record (framför allt på Europatipset) helt lysande.

Han har en mycket hög pålitlighetsfaktor. Kanske ännu mer än Dybban undviker han också oftast att gå i polemik med den som kommer med kontroversiella påståenden (läs Giganten).

Adam ”Baselinebetting” Perleroth
Adam är en otroligt gedigen sportsbettare som på kort tid gjort sig dramaturgiskt oumbärlig som den som alltid tar fajten när Giganten är ute och far. Vissa har beskrivit dem som ”ett gift gammalt par” och även om jag hoppas slippa fullt så mycket tjafs med min fru så är det ganska träffande.

Jag känner inte Adam, men gissar att han helt enkelt tiltar på överdrifter. Små nyanser är ju allt i sportbetting, så kanske finns det i hans DNA.
Ibland misstänker jag att han hamnar på andra sidan av ett Giganten-spel inte så mycket för att han tror på den andra sidan, utan för att han vill ifrågasätta bombsäkerheten.
Underhållande blir det i alla fall, och jag älskar att Adam bjussar på sig själv.

Okej, nu vet ni hur jag ser på våra poddare. Så varför vill jag gå emot dem om de nu är så otroligt kunniga?
Svaret är självklart. Tusentals tippare lyssnar på Stryktipspodden och det skulle förvåna mig om inte i stort sett samtliga Stugans spelläggare gör det. Det betyder att mängder av stora system kommer att vara starkt influerade av vad som sägs i podden.

Poddens rader tappar ofrånkomligen lite i värde av det, men inte så mycket att jag vill slänga ut babyn med badvattnet.
Det finns nog inte ett enda poddavsnitt som inte fått mig att justera någonting alls jämfört med hur jag tänkte när jag först tittade på kupongen. Men inte heller ett enda där jag gjort alla eller ens många justeringar.

Jag har inga illusioner om att jag kan ”förbättra” det som redaktionen rekommenderar (då skulle jag ju säga att jag var bättre än de och det är jag inte) men det är inte heller nödvändigt. Det viktiga är att lämna in unika rader.

Veckan som gick
Ganska kall på bolagsspelen. Närmast var det i söndags, då Nice kom emellan mitt 87 kr red och 13 rätt.
Not so nice, Nice.
Privat satte jag onsdagens TT för 6 741 kr och hade nog varit hyfsat nöjd totalt om jag inte hade missat lördagens Challenge för 5 845 kr på Portlands kvittering i 95:e.

Veckan som kommer
Lördagens JP på stryket är förstås given, och det kan nog bli ett system till MW EU också. Smågillar kupongen, som ser ganska svår ut och nog kan bli felstreckad av folket.

 

Johan Kretz

Chatta