Inför La Liga 23/24 | Plats 20-14
Inför La Liga 23/24!
Och så var det äntligen dags för en ny upplaga av världens finaste fotbollsliga; La Liga. Fjolårssäsongen var en väldigt lång sådan, mycket tack vare Qatar VM mitt i. Men det var även en intressant och spännande sådan, av flera skäl.
Xavi ledde sitt Barcelona till första ligatiteln på fyra år, Real Sociedad säkrade Champions League-spel för första gången sedan säsongen 13/14, Osasuna knep mirakulöst den sista Europaplatsen, Michel gjorde tok-succé med Girona och efter en helt galen bottenstrid fick till slut Espanyol och Valladolid göra Elche sällskap ner i Segundan. Trots att det bara är knappt två månader sedan sista omgången spelades, är undertecknad redan taggad inför nästa säsong, som känns mer jämn och spännande än på väldigt länge.
Jag kommer att i tre texter gå igenom samtliga förutsättningar och förväntningar inför kommande säsong, behandla och ranka alla klubbar samt dela en hel del långtidsspel. Med tanke på att säsongen drar igång redan den 11e Augusti, är det ett bra tag kvar på transferfönstret och således kan en hel del fortsatt hända. Jag kommer dock att ha detta i åtanke och försöka dra de stora penseldragen kring lagen. Nu kör vi!
Först ut: Plats 20-14.
Plats 20-14
Först ut har vi baskerna från Vitoria-Gasteiz som är tillbaka i det spanska finrummet efter enbart en säsong nere i Segundan. Alavés slutade fjolåret på en fjärdeplats och kvalade alltså till sig en uppflyttning. Efter att ha slagit Eibar över två jämna semifinaler, väntade favoriten Levante i finalen. Första mötet slutade 0-0, som även var resultatet efter 90 spelade minuter i returen. Således var det en otroligt dramatisk förlängning som fick avgöra, när Alavés efter en 6 minuter VAR-check fick straff i 120+8. Athletic-lånet Villalibre stänkte dit bollen, och uppflyttningen var ett faktum.
Alavés leds fortsatt av gamle Mallorca-tränaren Luis García, som i sin första hela säsong som huvudtränare för baskerna alltså såg till att sejouren i Segundan blev en kortvarig sådan. Med sitt starka hemmaspel och solida defensiv, var Alavés ett svårslaget lag, något man får bygga på till denna säsong.
Klubben har agerat på transfermarknaden där de köpt loss både Blanco och Maras, där den förstnämnda är ett riktigt spännande framtidsnamn. Den 23 åriga mittfältstalangen stod för ett väldigt solitt fjolår, och visade även bra klass under sommarens U21-EM. Därtill har Guevara plockats in från Real Sociedad samt Giuliano Simeone och Rafa Marín lånats in från Atletico respektive Real Madrid. Emellertid är det inga transfers som får en att ramla av stolen, utan det är smarta och solida värvningar utifrån klubbens förutsättningar. På utsidan har man tappat Athletic-lånet Villalibre, Lejeune har köpts loss av Rayo och både Jason och Toni Moya har lämnat på fri transfer. I övrigt är det inga andra större rykten på varken in- eller utsidan.
Överlag besitter Alavés en av de svagaste trupperna i ligan, med en offensiv som knappast är bra nog för att stanna kvar i högsta divisionen. Luis Rioja är absolut en spetsspelare, som dessutom kommer från en väldigt bra fjolårssäsong. Men att han, tillsammans med de la Fuente och Simeone, ska lyckas producera tillräckligt framåt för att hålla kvar Alavés, tror jag blir tufft. I övrigt finns det en del spännande namn, men avsaknaden av riktig kvalitet lär bli lagets fall denna säsong. Det är väl tufft att säga att Alavés kommer vara klar jumbo, men att de ska husera nere i botten ser jag mer eller mindre som givet.
Spelmässigt ser jag värde i att spela Alavés att åka ur, vilket finns till 2.50. Inget superspel, men får sig en liten slant!
📍 Spel: Alavés att åka ur @ 2.50 / Bet365
Next up finner vi laget som vann Segundan ifjol, Granada. Precis som Alavés var de enbart nere en säsong och vände efter att de blev nedflyttade säsongen 21/22. Dessförinnan hade Granada två raka övre halvan-placeringar, där man säsongen 20/21 tillochmed spelade klubbens första och enda Europaspel, i vilken man åkte ut i kvartsfinal mot Man United, samt nådde semifinal i Copa del Rey. Allt detta under succétränaren Diego Martinez.
Nu är det dock andra tider och laget leds sedan november 2022 av Paco Lopez, som under fjolårssäsongen tog laget från en åttondeplats till att sluta som seriesegrare. Under stora delar av våren låg Granada på kvalplats, men efter en väldigt stark slutspurt, blandat med otrolig choke från bl.a. Eibar, var direktplatsen ett faktum. Högst bidragande till lagets framgångar var den fantastiskt fina offensiven, med Myrto Uzuni i spetsen. Albanen imponerade enormt och mäktade med hela 23 mål från sin vänsterytterposition. Tillsammans med Callejon och Puertas utgjorde trion ligans bästa offensiv.
Under sommarfönstret har Granada köpt loss Shon Weissman, som för två år sedan själv gjorde 20 mål i Segundan, och besitter således en väldigt hög nivå. Klubben har dessutom köpt loss Diedhiou, lånat in Jesus Vallejo från Real Madrid och plockat in Gerard Gumbau från Elche. Den sistnämnda ser jag som ett spännande tillskott, som senast gjorde en bra säsong i ett annars extremt svagt Elche. På utsidan har Granada framförallt tappat Pol Lozano, som var i klubben på lån, samt Quini som lämnat på fri transfer. Lozano är ett stort tapp, men med Gumbau in har Granada en bra ersättare. Därtill har även gamle Jorge Molina hängt upp skorna i björken efter många säsonger i La Liga. Det har ryktats om både Villar och Iliax Moriba in, som båda såklart skulle stärka lagets mittfält. I skrivande stund är dock inga av dessa transfers klara.
Överlag besitter Granada en spännande och bra trupp, där de definitivt kommer att slåss om ett nytt kontrakt. Lyckas offensiven klicka, har laget en bra grundnivå med bl.a. Weissman och Uzuni. Med Gumbau in på mittfältet, tillsammans med en av mina favoritspelare i Oscar Melendo, är även den lagdelen bra nog för att stanna kvar i spanska finrummet. Det som dock gör att jag likväl placerar Granada under strecket är lagets defensiv. Man har plockat in Jesus Vallejo, men det är ingen spelare jag håller särskilt högt. Annars är det flertalet spelare som är relativt obeprövade på denna nivå. Jag får dock lite Almeria-vibbar från fjolåret på detta Granada, där deras offensiva spel möjligen räcker tillräckligt långt.
Även här tycker jag det är värde i att spela Granada att åka ur. Minislant!
📍 Spel: Granada att åka ur @ 3.25 / Bet365
På den sista nedflyttningsplatsen finner vi laget från den vackra hamnstaden med samma namn, Cádiz. Andalusierna har varit bottenrankade år efter år, men är nu inne på sin fjärde raka säsong i den spanska högstadivisionen. Lagets 14e plats från förra året är på pappret såklart imponerande, men sett till faktiska siffror slutade Cádiz enbart två poäng över strecket. Mer än så kan man dock inte kräva och utifrån klubbens resurser har Cádiz stått för tre raka väl godkända säsonger.
Utöver att Cádiz under långa stunder visade upp en solid defensiv och radade upp ett riktigt fint hemmafacit, hade man målvakten Conan Ledesma att tacka för att laget till slut säkrade nytt kontrakt. Ledesma var en av ligans absolut bästa målvakter förra säsongen, där han med sina 78.2% hade ligans näst bästa räddningsprocent. Anledningen till att jag nämner detta? Jo, för att Ledesma ryktats väldigt intensivt bort från klubben. I skrivande stund är han fortsatt en Cádizspelare, men sett till hur pass mycket argentinaren vill lämna, tror jag inte att Ledesma har en Cádiztröja på sig när säsongen drar igång.
Om det inte vore nog med att Ledesma ryktas bort, har Cádiz redan tappat två av sina viktigaste spelare, Pacha Espino och Theo Bongonda. Den förstnämnda är precis allt som Sergios Cádiz står för, en hårt arbetande bulldog som alltid ger 110%, medan Bongonda var den som stod för kreativiteten, flärden och var den enda i laget som kunde göra sin motståndare. Utöver dessa har dessutom Choco Lozano lämnat för spel i Getafe. På in-sidan har laget emellertid gjort bra värvningar, där både Sergi Guardiola och Escalante köpts loss, som bägge var högst bidragande till Cádiz fina vår. Därtill har man lånat in Darwin Machís som är tänkt att axla Bongondas kreativa roll.
Machís lär kunna göra ett bra jobb som Bongondas ersättare, trots att venezuelanen hade en tuff fjolårssäsong i Valladolid. Nya brassen Lucas Pires är tänkt att ersätta Pacha Espino, något som jag tror blir desto tuffare. Men att tappa Ledesma vore ödesdigert för Cádiz, och jag tror att Sergios taktiska och cyniska dödgrävarfotboll inte klarar ännu en säsong i det spanska finrummet.
Som årets sista nykomling välkomnar vi fina Las Palmas tillbaka till La Liga efter fem säsonger nere i Segundan. Laget från Gran Canaria knep den andra direktplatsen efter Granada, och var ett av dom mest konsekventa och jämnt-presterande lagen under hela säsongen. I 32 av 42 omgångar låg Las Palmas på direktuppflyttning, och med den fotboll som laget spelade var man onekligen värda en plats i högstadivisionen.
Sedan januari 2022 tränas man av García Pimienta som har över 15 års erfarenhet som tränare inom FC Barcelonas ungdomsfotboll. Las Palmas-jobbet är således hans första på seniornivå, något han hittills klarat av med bravur. Det är knappast förvånande att Las Palmas under Pimienta spelar en otroligt vacker, possessionbaserad och progressiv fotboll, något man skördade stor framgång med under fjolåret.
Truppen är i stora delar intakt, där Las Palmas framförallt köpt loss Sandro Ramírez, som var på lån i klubben under förra säsongen. Den gamla Barcatalangen mäktade förvisso enbart med 7 mål ifjol, men är en bra anfallare som verkligen passar väl in i Pimientas spelsystem. Utöver Sandro har klubben dessutom plockat in ännu en gammal Barcatalang i Munir, som senast kommer från ett ganska tufft år i Getafe. Men känslan är att även han kommer passa in i detta Las Palmas, vars spelsätt är grundat i den fotboll Munir fostrats med. Vidare har Sinkgraven hämtats in från Leverkusen och Javi Muñoz från Eibar, där den sistnämnda gjorde en otroligt fin fjolårssäsong. Därutöver har Las Palmas gjort klart med Barcas Julián Araújo, som ansluter på lån. I utgående transfers är det inga nämnvärda som har lämnat, utan klubben har gjort sig av med väldigt mycket dökött.
På pappret är Las Palmas trupp mer eller mindre likvärdig med lagen jag behandlat ovan, men med stora skillnaden att man besitter ett framåtsträvande, modernt och progressivt spelsätt som jag tror kommer bära frukt mot de flesta lagen på nedre halvan. Dessutom har laget en av Spaniens mest spännande talanger i Alberto Moleiro, som jag tror kommer få sitt stora genombrott denna säsong, samt behövlig rutin i kaptenen Jonathan Viera. Under Pimienta tror jag således att denna trupp är bra nog för att kunna klara sig kvar i La Liga, men det är absolut ingen enkel uppgift.
Spelmässigt har jag hittat ett intressant spel hos Coolbet, där man får 2.20 på att Las Palmas ska sluta säsongen över Granada.
📍 Spel: Las Palmas H2H vs Granada @ 2.20 / Coolbet
På 16e plats finner vi klubben som återigen förenats med den så omtyckta tränaren Pepe Bordalás. Den 59e åriga spanjoren återvände under slutet av förra säsongen med en enda uppgift: att lösa Getafe ett nytt kontrakt. När han tog över låg Los Azulones under nedflyttningsstrecket, men sju matcher och 11 poäng senare slutade Getafe på en 15e plats och får således fightas ännu en säsong i högstadivisionen.
Den som följt Getafe under Bordalás tidigare sejour i klubben vet att det prioriteras defensiv och fysisk fotboll framför skönspel och offensivt. Ifall begreppet dödgrävarfotboll hade ett ansikte, vore det just Bordalás Getafe. Detta är emellertid något som klubben skördat stora framgångar med, något som uppenbarligen gav resultat även i våras. Truppen, som i stora delar är intakt från förra säsongen, är dessutom byggd för denna typ av fotboll.
Getafe har inte varit lika aktiva under denna sommar som de var under den förra, men har likväl gjort en del smarta värvningar. Alderete och Portu har köpts loss, som båda är perfekta spelare i ett Bordalás-lag. Den förstnämnda hade för två år sedan en riktigt bra säsong i Valencia när Bordalás var där, och Portu frodas i ett system som spelar en direkt fotboll. Getafe har därtill plockat in Choco Lozano från Cádiz, som även han bör passa in i Bordalás spelsystem. Vidare har Gáston Álvarez köpts loss och José Angel Carmona lånats in. Det enda märkbara tappet är Munir som har lämnat på fri transfer till Las Palmas.
En stor följetong kring Getafe har de senaste säsongerna varit Enes Ünal, som ryktats från klubben ett bra tag. Denna sommar har ryktena dock varit väldigt få, något som säkerligen har att göra med att han är skadad. Får Getafe behålla turken, kan de säkerligen sluta säsongen ett par placeringar upp. I övrigt är dock truppen ganska begränsad rent fotbollsmässigt, där det mestadels är ett gäng soldater redo att slåss för klubbhjärtat. Det kan absolut räcka långt, och vi vet hur pass bra Bordalás är på att kräma ut max ur vilken trupp som helst. Men i slutändan lär Getafes säsong återigen präglas av att slåss på nedre halvan.
Dags för ett av de lag som jag på förhand är allra mest spänd på att se under kommande säsong, Almería. Det höll dock på att bli rakt ner i Segundan igen under fjolåret, efter en helt osannolik match mot redan utslagna Espanyol i den sista omgången. För Almería räckte det att enbart ta en poäng, något som innebar att man inför matchen trodde på en avvaktande sådan. Men efter ett tidigt mål av Almeria, vändning till 2-1 av Espanyol, snabb kvittering till 2-2 och drömmål av Koleosho fram till 3-2, var det Adrien Embarba som i 87e minuten klev fram till straffpunkten för att återigen sätta en kvittering och säkra kontraktet för Almería. En säker straff och ytterligare 13 minuter senare blåste domaren av en av säsongens tillställningar, och Almería var klara för ännu en säsong i La Liga.
Redan under fjolåret hade andalusierna en väldigt spännande trupp, och spelade stundtals riktigt fin offensiv fotboll. Lagets stora problem var emellertid defensiven, som genomgående läckte som ett såll. Mittbacksduon Ely och Babic blixtrade emellanåt till, men hade överlag väldigt svårt att hålla tätt, och Fernando Martinez hade en av de sämre räddningsprocenten i ligan.
Till denna säsong har Almería dock adresserat problemet där de väldigt överraskande plockat in Edgar González från Real Betis, för enbart fem miljoner euro. Detta är ett riktigt kap, och jag blir väldigt förvånad om något lag gör en bättre värvning sett till transfersumma under sommaren. Min tro är att laget kommer spela med Edgar tillsammans med unga Kaiky, något som känns otroligt spännande. Därtill letar Almería febrilt efter en ny målvakt, där namn som Conan Ledesma och Dominik Livakovic nämnts. Landar man någon av dessa, har man onekligen stärkt lagets defensiv.
Det som ändock gör att jag placerar Almería relativt långt ner, är dels att man tappat El Bilal Touré, som var lagets bästa målskytt förra säsongen, dels att man tagit in Vicente Moreno som ny tränare. Situationen med Bilal Touré var förvisso oundviklig och sett till pengarna Almería fick in, var det såklart en no-brainer att sälja. Klubben har dessutom köpt loss Luis Suárez från Marseille, som lär kunna axla den rollen väl. Tränarfrågan är jag dock mest skeptisk till, där det länge ryktades om Andoni Iraola, som istället valde Premier League och Bournemouth. Almería under Iraola, med denna trupp, hade definitivt huserat på övre halvan. Men istället nu med den gamla Mallorca- och Espanyoltränaren, är jag desto mer skeptisk. Almería är emellertid ett lag med otrolig potential, och får man allt att klicka, kan det bli en riktigt bra säsong.
Det sista laget i denna text är blixtarna från Vallecas, Rayo Vallecano. Klubben ska inleda sin tredje raka säsong i det spanska finrummet efter en kortare sejour nere i Segundan. De två tidigare säsongerna har överlag varit riktigt imponerande sådana, där Rayo för två säsonger sedan slutade på en 12e plats och ifjol på en 11e plats. Att detta även skett med i stort sett samma manskap som tog upp laget ur andradivisionen 20/21, gör det än mer imponerande. Mannen bakom framgångarna? Andoni Iraola.
Som jag skrev ovan har alltså Rayos succéman lämnat Spanien och Vallecas för att testa vingarna i Premier League och Bournemouth. Att han lämnar La Liga är såklart tråkigt även för en neutral, men för Rayo är detta ett jättetapp. Han har under två raka säsonger fått ut absolut max ur denna trupp, vilket syns på tabellplaceringarna. Visst har spelare som Izi Palazon, Alvaro Garcia och Santi Comesaña utvecklas till riktigt högklassiga La Liga-spelare, men utvecklingen härleds tveklöst till Iraola.
Som ersättare till baskern har Rayo tagit in Francisco, som senast kommer från sitt fiasko-gigg i Elche. Han har tidigare varit tränare för Huesca, där säsongen slutade i nedflyttning från högstadivisionen, och har två säsonger nere i Segundan med Girona. Således är det en tränare med erfarenhet från nedflyttningshotade klubbar, där målet enbart är att klara kontraktet. Att han, med Rayos klart högre ambitioner, ska vara rätt man för jobbet, är jag högst tveksam till.
Under sommaren har Rayo dessutom förlorat tre viktiga pjäser i Fran Garcia, Alejandro Catena och Santi Comesaña. Den förstnämnda har klubben dock ersatt på ett väldigt bra sätt med Pacha Espino in från Cádiz. Catena har ersatts av Aridane som går motsatt håll från Osasuna, medan Comesañas ersättare troligen hittas i truppen i form av Pathe Ciss. Överlag är det försvagningar på alla dessa positioner, men skadan har dämpats. Rayo har vidare köpt loss Lejeune från Alavés, och ryktas plocka in Camello på ytterligare ett säsongslån. I övrigt är truppen intakt, och vi vet hur pass bra fotboll dessa gubbar kan spela. Men med Francisco vid rodret, är jag högst tveksam till att det blir ännu en succésäsong.
// Junifalk
