SHL 2026/2027 – Plats 11-14
Eftersom vi körde en stor genomgång med Tugga Puck-podden så håller jag ned antalet ord på varje lag i årets införtexter och lägger fokuset på att hitta spelidéer fram till nedsläpp den 19 september. Så håll utkik, för inläggen kan komma att uppdateras när spel dyker upp. Vi börjar från botten och i denna text är det lag 11-14 som ska avhandlas.
→ Tugga Pucks genomgång av alla 14 lagen
14 – Timrå IK
Efter tre starka prestationer i grundserien som resulterade i slutspel, så tog Timrå ett stort steg tillbaka förra säsongen. Både resultatmässigt och sett till underliggande siffror. Laget hade bland annat 47.4% i expected goal share. Laget hade det framförallt svårt i offensiven och nu tappar de tre av sina 5 bästa poängplockare. Spelare som dessutom stod för 53 av lagets 127 mål. Även om vi förstår att Dahlen och Pettersson inte går att ersätta helt, så har man inte lyckats kompensera för bortfallen och jag vill påstå att de är sämre i alla lagdelar jämfört med i fjol.
Backsidan är dessutom tunnare än någonsin och när Winnipeg annonserade att de plockar över Alfons Freij redan i år, blev det för mig klart att jag ville placera dom som lag nummer 14. Didrik Strömberg har en väldigt bra säsong i ryggen och jag tror det är viktigt att han håller sig hel för att det här laget ska flyta. Men han har varit väldigt skadebenägen de senaste åren och det finns inga garantier för att han har en lika bra säsong i år igen.
Nej, laget får ställa in sig på att överleva och ska de ha någon framgång över huvud taget i år så gäller det att ett gäng av de yngre förmågorna tar stora kliv. Det som ska tilläggas är att lagen framför och speciellt HV71 är i en klart bättre position ekonomiskt sett att förbättra laget under säsongen om så krävs.
Håll ett öga på: Linus Eriksson och Lucas Forsell
13 – Björklöven
Per Kenttä har gjort ett gediget jobb med att knyta till sig namnkunniga spelare sedan avancemanget till SHL. Men precis som de flesta nykomlingarna så är det svårt att ställa en slagkraftig trupp på isen och frågetecknen är många. Om vi börjar med målvaktssidan, så är den på förhand en av de sämsta i ligan. Kan Lehtinen studsa tillbaka lite från förra säsongens bottennapp så är den ändå helt okej och bör då inte vara ett stort problem. Även om den mest troligt inte kommer lösa några problem heller.
Backsidan är lövtunn och i mina ögon håller den ungefär samma nivå som Timrås. Det ska bli spännande att se vad Ekeståhl Jonsson kan göra som klar backetta i ett lag. Har han en ytterligare nivå i sig? Vi vet att han är kompetent, men kan han vara en backgeneral?
Annars är det för många frågetecken. Håller Björk för SHL? Kan Topi Niemelä bygga vidare på sitt spel från Malmö i fjol och vad får vi ut av Didier och Reunanen?
Det positiva hittar vi ändå i offensiven. För här finns det gott om spets. Lucas Wallmark kommer leda det här laget både på och utanför isen. Det gäller bara att övriga storstjärnor i Kovacs och DiDomenico köper in någorlunda. Håller de sig till att spela hockey så kommer de ha kvällar där de på egen hand avgör matcher. Det ska inte heller vara några problem att sätta ihop ett slagkraftigt powerplay med alla dessa offensivt skickliga spelare. Även Fredrik Forsberg och Mackan Nilsson håller hög klass i den spelformen. Där är jag mer orolig över vad de bidrar i spelet 5 mot 5.
Bakom dem finns det ett gäng hårt jobbande forwards som i alla fall kommer att stämpla in varje kväll. Så med lite tur och lite underskattning från övriga lag inledningsvis, kan de kanske ha två lag bakom sig när vi summerar säsongen.
Håll ett öga på: Oscar Tellström
Han hade en kanonsäsong i Allsvenskan och jag tror och hoppas han kan ha en fin säsong i SHL.
💥 Speltips:
Spel: Björklöven slutar botten 2
Odds: @2.50
Sajt: Bethard
Jag ser det helt klart som större chans att laget slutar botten två när vi summerar den här säsongen än de 40% som 2.50 innebär.
📌 Öppna konto hos Bethard och få 100% upp till 1500kr i Freebet här!
12 – HV71
Det är turbulenta säsonger jönköpingslaget har i ryggen. Tre raka kvalvinster har det blivit efter följande poängskörd: 53, 57, 59. Mycket har handlat om Anton Blomqvist, sportchefer som gått in i väggen, styrelseledamöter som fått lämna och hög spelaromsättning. Till i år tog man en lugnare approach. Med all rätt. Niklas Eriksson plockades in som tränare. Mästare på att stå stadig i båten när det blåser upp till storm och erkänt noggrann i defensiven. Något som varit en bristvara i HV71 de senaste åren (Defensiven). Inga större förändringar gjordes heller i truppen, utan man identifierade att den tunna centersidan behövde stärkas upp och gjorde så. Mysak och Philp värvades. Mycket bra tänkt jag.
Det som sedan händer en månad innan seriestartet är nästan komiskt. Philip som är förväntad förstacenter väljer att sluta med hockey och Niklas Hansson som är en av lagets bästa backar opereras. Niklas missar sex månader och helt plötsligt är paniken där. En panik som inte verkar drabba beslutsfattarna på samma sätt som fans och oss som följer SHL, som tur är. Utan Hult och gänget känns lugna och stabila. Mike Hardman, som verkar vara en hårt jobbande spelare, värvas från AHL och det känns som en sund värvning.
Jag tycker att HV71 har agerat exemplariskt än så länge och även om backsidan snabbt kan bli tunn vid skador så håller jag den klart över Löven och Timrås. Hugo Fransson var magisk förra säsongen och han kommer bara att bli bättre. 18-årige Malte Gustafsson visade glimtar redan förra året och utöver det så har laget fortfarande Olle Alsing och Andreas Borgman. Spelare som sett lite stukade ut, men som garanterat kommer få ett uppsving med Niklas Eriksson som tränare. Nu ryktas det också att de lyckats bredda backsidan med högerfattadade lettiska landslagsbacken backen Markuss Komuls. En bra försäkring för en i antalet tunn backsida.
Offensivt sett finns det såklart frågetecken och då speciellt på centersidan. Den är såklart inte tillräckligt bra för att laget ska kunna titta uppåt i tabellen och nu måste laget “offra” en vinge och flytta in den spelaren i mitten. Den absoluta spetsen och klassen finns inte riktigt där, men de har en uppsjö med rätt så bra SHL-spelare. Låt oss kalla det för en bred forwardsgrupp.
Jag tror bara att man är för bra för Löven och Timrå. Med en frisk Heponiemi från start och Jonathan Ang som tar lite bättre defensiva beslut under Erikssons ledning så är det tillräckligt för att slippa kvala igen. Ska man höja ett varningens finger så är det såklart kring målvaktssituationen där Felix Sandström backas upp av unge Herman Liv och Olof Glifford. Visst positivt att ha tre målvakter att tillgå, men med tanke på att det är ett väldigt litet sample av bra spel från Sandström så får man vara lite orolig. I värsta fall åker plånboken fram, ett övertag föreningen har jämfört med Löven och Timrå. Det blir ingenmansland för HV71.
Håll ett öga på: Malte Gustafsson och Hugo Fransson
11 – Djurgården
Det var juniorernas säsong i fjol. Frondell, Eklund och Björck lyfte tillsammans med Hellberg i kassen det här laget till en nivå som innebar slutspelshockey redan säsong ett i SHL. En klart godkänd första säsong för nykomlingen prestationsmässigt. Ska vi titta lite under huven, så var dock de underliggande siffrorna mindre smickrande och med en xGF% på 45.1 hamnade laget trea från slutet. Hade det inte varit för den fina starten, så kunde det slutat illa.
I sommar tycker jag att de gjort bra saker. Målvaktssidan är mer pålitlig från start och jag tycker att backsidan tagit ett rejält kliv i rätt riktning. Visst LeLeggia spottade in poäng, men när det kom till att spela försvarsspel existerade han nästan inte. Kylington stärkte upp backsidan när han kom in, men hans prestation gick sakta men säkert i en negativ riktning och även om det är ett tapp så har inflödet av nya backar täckt upp det med råge.
Affischnamnet är Lucas Carlsson, som valde spel i DIF före Brynäs. Ett riktigt fynd som gjort det väldigt bra i AHL de senaste säsongerna. Jag gillar även det lilla jag hunnit se av Brouillard. Han är en mobil back som gillar att hacka på offensiven. I övrigt är det jävligt stabilt från ifjol med Holm, Pettersson med flera som håller bra SHL-klass. Fin backsida!
Är det någonstans det finns förbättringspotential så är det i forwardsgruppen. Visst centersidan med Nils Åman, Lukas Vejdemo, Jacob Josefson och Marcus Kruger är ju oerhört gedigen och kanske den mest pålitliga i ligan. Alla håller hög klass på den platsen i hierarkin man håller till och samtliga fyra jobbar hårt i båda riktningarna. Sen finns det alltid en osäkerhet kring Jacob och Marcus hälsostatus.
Frågetecknen är framförallt på vingarna. Hudon håller hög klass, det är inget snack om saken och jag gillar att de lyckas locka över Hartmann från Timrå. Men jag tycker att en gubbe som Snively är lite överskattad sett till att han ska vara en toppforward. Jag har svårt att se honom skjuta 17.6% och upprepa de 39 poäng han gjorde i fjol.
Noel Gunler blir spännande att följa då jag sagt på förhand att jag inte är helt såld. Det känns som en gubbe som behöver en bra omgivning kring sig för att få ut maximalt och saknar förmågan att driva spelet och utmana på egen hand. Jag kan ha fel, men det luktar miss.
I övrigt är det många hårt jobbande forwards som jag inte alls är orolig för om de kommer göra jobbet eller ej. För det kommer de att göra. Men det är lite det här som kommer att hindra Djurgården från att lyfta högre upp i tabellen. Det finns för få spelare som man kan förlita sig på kan hitta vägen till mål utan karta och kompass. Det gör att trycket på att toppgubbarna ska leverera blir högt.
Hur som helst så har laget en stabil grund i defensiven. Något som kommer göra att laget väldigt ofta kommer att vara med i matcherna. Det “höga” golvet gör att jag känner mig bekväm med att det här laget undviker att bli indragna i kval och jag ser dem i en kategori ovanför Timrå, Löven och HV71.
Håll ett öga på: Theo Stockselius
Nästa unga talang från fabriken i Stockholm. Kan han få sitt genombrott i år så är det värt mycket!
→ Missa inte att testa vår Oddsjämförelse, där SHL snart går live!
