Eurovision 2025​

Vad är Eurovision Song Contest? (ESC)

Eurovision Song Contest (ESC), eller ”Eurovisionen” som den ofta kallas i folkmun, är en av världens mest långlivade och största musiktävlingar. Den grundades 1956 av European Broadcasting Union (EBU), med syftet att förena Europa genom musik efter andra världskrigets splittringar. Tävlingen har sedan dess vuxit från att ha endast sju deltagande länder till att omfatta över 40 nationer, inklusive länder utanför Europa, som Australien. Det är en årlig musiktävling där varje deltagande land skickar en artist eller grupp att tävla med en originalsång, och där både juryer och TV-tittare röstar fram en vinnare.

Bakgrund och syfte

ESC föddes ur en vision om att sammanföra Europa genom kultur, i en tid där krigets sår fortfarande var färska. Den första tävlingen hölls i Lugano, Schweiz, och vann gjorde Schweiz representerat av Lys Assia med låten Refrain. Till skillnad från andra musiktävlingar handlade det inte bara om att kröna den bästa låten – det var ett kulturellt experiment i samarbete, fred och gemenskap över nationsgränser.

Så fungerar tävlingen

Varje land som är medlem i EBU har möjlighet att delta. Låtarna måste vara nyskrivna, får inte ha framförts offentligt före ett visst datum, och de ska vara max tre minuter långa. Framträdandena sker live och får innehålla upp till sex personer på scenen. Bakgrundssång får förekomma, men sedan 2021 tillåts även viss förinspelad körsång.

Tävlingen är indelad i två semifinaler och en final. De så kallade ”Big Five” – Frankrike, Italien, Spanien, Storbritannien och Tyskland – samt värdlandet, är automatiskt kvalificerade till finalen. Resterande länder måste ta sig vidare genom semifinalerna.

Resultaten avgörs till hälften av nationella jurygrupper och till hälften av tittarröster. Poängsystemet är unikt: varje land delar ut poäng från 1 till 8, samt 10 och 12 poäng till sina favoritbidrag, både från juryn och från publiken. Den mest dramatiska delen av sändningen är ofta just när poängen delas ut – ett ögonblick fyllt av spänning, oväntade svängningar och känslosamma reaktioner.

Vem deltar i Eurovision 2025

Semifinal 1 – 13 maj 2025

1. Island: Væb – ”Róa”​
2. Polen: Justyna Steczkowska – ”Gaja”​
3. Slovenien: Klemen – ”How Much Time Do We Have Left”​
4. Estland: Tommy Cash – ”Espresso Macchiato”​
5. Ukraina: Ziferblat – ”Bird of Pray”​
6. Sverige: KAJ – ”Bara bada bastu”​
7. Portugal: NAPA – ”Deslocado”​
8. Norge: Kyle Alessandro – ”Lighter”​
9. Belgien: Red Sebastian – ”Strobe Lights”​
10. Azerbajdzjan: Mamagama – ”Run With U”
11. San Marino: Gabry Ponte feat. Andrea Bonomo & Edwyn Roberts – ”Tutta l’Italia”​
12. Albanien: Shkodra Elektronike – ”Zjerm”​
13. Nederländerna: Claude – ”C’est la vie”​
14. Kroatien: Marko Bošnjak – ”Poison Cake”
15. Cypern: Theo Evan – ”Shh”​

I denna semifinal kommer även följande länder att rösta:​

∙ Spanien​
∙ Italien​
∙ Schweiz​

Semifinal 2 – 15 maj 2025

1. Australien: Go-Jo – ”Milshake Man”
2. Montenegro: Nina Žižić – ”Dobrodošli”​
3. Irland: EMMY – ”Laika Party”​
4. Lettland: Tautumeitas – ”Bur man laimi”
5. Armenien: Parg – ”Survivor”​
6. Österrike: JJ – ”Wasted Love”​
7. Grekland: Klavdia – ”Asteromáta”​
8. Litauen: Katarsis – ”Tavo akys”​
9. Malta: Miriana Conte – ”Serving”​
10. Georgien: Mariam Shengelia – ”Freedom”​
11. Danmark: Sissal – ”Hallucination”​
12. Tjeckien: Adonxs – ”Kiss Kiss Goodbye”​
13. Luxemburg: Laura Thorn – ”La poupée monte le son”
14. Israel: Yuval Raphael – ”New Day Will Rise”
15. Serbien: Princ – ”Mila”
16. Finland: Erika Vikman – ”Ich komme”​

I denna semifinal kommer även följande länder att rösta:​

∙ Frankrike​
∙ Tyskland​
∙ Storbritannien​

Direktkvalificerade till finalen – 17 maj 2025

∙ Frankrike: Louane – ”Maman”
∙ Tyskland: Abor & Tynna – ”Baller”​
∙ Italien: Lucio Corsi – ”Volevo essere un duro”​
∙ Spanien: Melody – ”Esa diva”
∙ Storbritannien: Remember Monday – ”What the Hell Just Happened?”​
∙ Schweiz (värdland): Zoë Më – ”Voyage”

Observera att startordningen för finalen kommer att fastställas efter att alla semifinaler har ägt rum. ​För mer information om varje artist och deras bidrag, besök den officiella Eurovision-webbplatsen.

Till finalen i Eurovision Song Contest 2025 går totalt 26 bidrag:

∙ 10 bidrag från semifinal 1
∙ 10 bidrag från semifinal 2

6 länder är direktkvalificerade:
De fem stora (”Big Five”): Frankrike, Italien, Spanien, Storbritannien, Tyskland och Schweiz, som är värdland 2025

Alltså:
10 + 10 + 6 = 26 finalister.

Musikaliskt spektrum

Musiken i Eurovision är en spegel av Europas mångfald. Här samsas pop, rock, ballader, rap, folkmusik, techno och etniska inslag sida vid sida. Allt från Abba till Lordi, från Celine Dion till Måneskin – tävlingen har lanserat otaliga artister till internationell stjärnstatus. Vissa låtar har blivit legendariska, andra kultförklarade – oavsett genre.

Eurovision är inte bara en musiktävling, utan också ett kulturellt fenomen. Många bidrag innehåller politiska undertoner, kommentarer om aktuella samhällsfrågor eller symbolik som speglar nationell identitet. Det är en scen där länder får visa upp sin musikaliska och kulturella själ för en publik på över 200 miljoner människor världen över.

Show och spektakel

En viktig aspekt av ESC är själva showen. Det handlar inte bara om musik – det är en visuell upplevelse. Scenerna är ofta högteknologiska med avancerad ljusdesign, grafik, pyroteknik och koreografi. Bidragen är ibland överdådiga, ibland minimalistiska – men alltid med en medveten ambition att sticka ut i mängden. Det finns inga gränser för kreativitet i Eurovision. Allt från glamrockare i monsterkostymer till dansande robotar och tårfyllda pianoballader har fått plats på scenen.

Mode och kläder spelar också en stor roll. Många artister bär kostymer som väcker uppmärksamhet – ibland för att förstärka budskapet i låten, ibland för att chocka eller underhålla. Eurovision är ett mecka för både glitter och kitsch.

Gemenskap och glädje

En av de mest unika aspekterna av ESC är den känsla av samhörighet den skapar. Under tävlingsveckan samlas tusentals fans från hela världen för att fira musik, mångfald och glädje. Oavsett bakgrund, kön, sexualitet eller religion är alla välkomna. Eurovision har blivit särskilt populärt inom HBTQ+-gemenskapen, och symboliserar öppenhet och frihet.

Tävlingen är också en familjetradition i många hushåll. Tittare klär upp sig, håller i egna röstningar, bjuder in vänner och gör kvällen till en fest. Det är ett evenemang som förenar generationer framför TV:n.

Sveriges roll

Sverige har en särskilt stark relation till ESC. Landet har deltagit sedan 1958 och vunnit sju gånger – bara Irland har fler segrar. Abba:s seger 1974 med Waterloo anses vara en av de mest ikoniska ögonblicken i tävlingens historia. Andra svenska vinnare inkluderar Herreys (Diggi-Loo Diggi-Ley), Carola (Fångad av en stormvind) och Loreen (Euphoria, Tattoo).

Melodifestivalen, Sveriges uttagning till Eurovision, är i sig ett kulturellt fenomen. Det är ett av landets mest sedda TV-program varje år och engagerar hela befolkningen i flera veckor.

Internationell spridning

Trots att tävlingen är europeisk till namnet har den spridit sig långt utanför kontinentens gränser. Australien har deltagit sedan 2015, och tävlingen sänds i över 40 länder. Eurovision har inspirerat liknande tävlingar, såsom American Song Contest och AfriMusic Song Contest.

Fansen är globala – det finns till exempel officiella Eurovision-fanklubbar (OGAE) i länder som inte ens tävlar. Dessutom sprids bidragen snabbt via YouTube och sociala medier, vilket gör att låtar kan nå viral status långt innan finalkvällen.

Kritik och kontroverser

Inget så stort och välkänt undgår kritik. Eurovision har genom åren kritiserats för att vara för politiserat, för styrt av grannröstning, eller för att fokusera mer på show än musik. Vissa menar att det blivit för kommersiellt, medan andra anser att det är för progressivt.

Politiska konflikter har ibland påverkat tävlingen, till exempel i form av diskvalificeringar, bojkotter eller spända stämningar mellan vissa länder. Men EBU arbetar aktivt för att hålla tävlingen fri från politiska budskap – även om det ibland är svårt att skilja musik från politik.

En modern institution

Trots kritik och förändringar har Eurovision lyckats behålla sin relevans. Det är en plattform där både etablerade artister och nykomlingar kan nå ut till en enorm publik. I en tid när mycket splittrar Europa och världen fungerar ESC som en unik arena för gemenskap. Det är ett av få evenemang där ett litet land som San Marino kan tävla på lika villkor med stormakter som Tyskland eller Storbritannien.

ESC har också utvecklats tekniskt – med allt från hologram till augmented reality, och möjligheter att rösta via appar och online. Det har blivit en fest för både ögon, öron och hjärta.

Slutord

Eurovision Song Contest är så mycket mer än en tävling. Det är ett kulturellt fenomen, ett spektrum av musikaliska uttryck, ett firande av mångfald och ett bevis på att musik kan förena människor över språk och gränser. Det är glamour och galenskap, hjärta och humor – men framför allt: det är Europas största och mest älskade musikevenemang.

Oavsett om man älskar det för låtarna, showen, dramat eller gemenskapen – så finns det bara ett Eurovision. Och varje år väntar miljontals människor med spänning på vilket land som ska få ropa: ”Twelve points go to…”