Edmonton Oilers – Anaheim Ducks
Vi börjar med att gratulera Anaheim som tar sig till sitt första slutspel sedan säsongen 2017. Ökenvandringen är över för Kalifornialaget. Nu väntar en matchserie mot Edmonton Oilers, som är betydligt mer bevandrade i slutspelssammanhang de senaste åren. Två raka Stanley Cup-finaler har det blivit. Frågan jag ställer mig är om Connor McDavid orkar lotsa laget till ytterligare en final.
Missa inte boostarna vi plockat:
👉 Colorado
👉 Carolina
📍 Edmonton Oilers
Ingen spelare i världen är så underhållande att titta på som Connor McDavid. Kanadensaren har under hela sin karriär stått i centrum när snacket gått kring Edmontons vara eller icke vara i slutspelet. Två säsonger i rad har Edmonton tagit sig hela vägen till final, bara för att snubbla på mållinjen mot Florida Panthers. Det är svårt att inte fundera på om det kan bli tredje gången gillt, men det känns inte lika självklart med ett långt slutspel för Edmonton den här gången.
Allt kretsar kanske inte kring McDavid, men det är svårt att blunda för att truppen runt honom är väldigt tunn. Jag har självklart inte glömt bort hans vapendragare Leon Draisaitl. Tysken vann skytteligan så sent som förra säsongen och har i år gjort 97 poäng på bara 65 matcher. Han har varit skadad på slutet, men ser tack och lov ut att vara tillbaka till första matchen mot Anaheim. Hela Edmonton drar nog en lättnadens suck.
En annan spelare vi inte ska glömma är Evan Bouchard. Den ofta kritiserade backen vinner backarnas poängliga med sina 95 poäng. Ganska mäktigt att Edmonton alltså har både ligans bästa forward och bästa offensiva back i samma lag. Det säger en del om spetsen. Det syns inte minst i powerplay, där Oilers är bäst i ligan. Anaheim, som inte direkt kan skryta med sitt boxplay, behöver verkligen undvika onödiga utvisningar.
Men det är också här en stor del av problemet ligger. Det handlar inte bara om McDavid, men det handlar väldigt mycket om väldigt få spelare. Spetsen är absolut toppklass, men bakom den faller det av väldigt snabbt. Hyman, Nugent-Hopkins och Savoie är bra spelare, men de driver inte spelet på samma sätt som McDavid eller Draisaitl, utan fungerar mer som komplement. Jag är inte säker på att Anaheim har vad som krävs för att exponera det problemet, men det finns gott om andra lag i Western som däremot är kapabla att göra det.
Jag förstår att Edmonton ville göra något åt målvaktssituationen med Stuart Skinner som inte riktigt fick det att stämma. Men att trejda bort en fullt duglig målvakt mot en sämre i Tristan Jarry, och dessutom betala extra för det, är svårt att förstå. Resultatet är att Oilers nu i praktiken lutar sig mot Connor Ingram, som inför säsongen spelade i AHL och kanske egentligen hör hemma där. Han är visserligen en bättre lösning än Jarry, som inte alls fungerat bakom Oilers svajiga defensiv, men det säger också en del om läget. I praktiken står Edmonton med två målvakter som inte riktigt håller den nivå man vill ha i ett slutspel.
📍 Anaheim Ducks
Roliga Ducks. För visst är de underhållande att titta på. Likt Oilers spelar de med hög fart framåt, även om det ibland sker på bekostnad av defensiven. Joel Quenneville har gjort ett bra jobb med laget och fått ut mycket av de unga spelarna. Leo Carlsson har vuxit ut till en fullfjädrad förstacenter med en väldigt spännande framtid. Han inledde säsongen i ett rasande tempo, som sedan mattades av något, men landade ändå på nästan en poäng per match.
Samtidigt är Anaheim fortfarande ett spretigt lag. De är stundtals väldigt valpiga i sitt spel, vilket inte är så konstigt med tanke på att en stor del av kärnan är under 23 år. Utöver Carlsson har Cutter Gauthier fått sitt stora genombrott med 41 mål, och rookien Beckett Sennecke har varit en av säsongens stora överraskningar med 23 mål och 37 assist.
Ungdomarna får i alla fall en del stöd av mer rutinerade spelare. Mikael Granlund och Chris Kreider plockades in inför säsongen för att ge laget mer stabilitet. Mixen är intressant och gör att det finns fler spelare som kan kliva fram offensivt jämfört med tidigare. Problemet är snarare tajmingen. Veteranerna börjar passera sin topp, samtidigt som de unga inte riktigt nått sin ännu. Framtiden ser ljus ut, men att de redan nu ska rå på Edmonton är svårare att se.
Backsidan följer samma mönster. Mycket kretsar kring unga spelare som Jackson LaCombe, Olen Zellweger och Pavel Mintyukov. Samtidigt gjorde Anaheim en intressant förstärkning under våren i John Carlson, som tillför rutin och tyngd. Det kan bli värdefullt, men det är tveksamt om det räcker.
📍 Hur slutar serien?
Lagen är på många sätt olika, men delar också vissa drag. Edmonton är extremt topptunga, medan Anaheim har en mer utspridd offensiv. Samtidigt vill båda lagen spela framåtlutat. I en sådan matchbild tror jag att Edmonton kommer sätta tonen. Deras spets är helt enkelt för vass i en hockey där chanser byts åt båda håll. Problemet för Anaheim är att de inte riktigt har verktygen att spela på något annat sätt. De är byggda för offensiv hockey och riskerar därför att blotta sig för mycket. I ett sådant scenario har jag svårt att se Ducks gå vinnande ur serien. De är här för att se och lära i första hand.
Får jag rätt och Edmonton går vidare, och sedan ställs mot mer kompletta lag, är det däremot där deras problem kan börja på allvar. För då räcker det inte att bara vara bäst framåt. Då krävs det att man också kan spela hockey i egen zon.
