Mina tankar kring det som hänt i veckan
Veckans snackis är utan tvivel Svenska spels valhänta försök att komma tillrätta med spelmissbruk och penningtvätt genom kraftigt sänkta insättningsgränser.
Även om jag delar den ganska spridda uppfattningen att åtgärderna skjuter över målet, så irriterar de mig inte alls lika mycket som de löjliga övertonerna i debatten. Jag rodnar när jag läser allt populistiskt trams om hur SvS förvandlar Sverige till en ”kommunistdiktatur” och liknande.
Jag förstår att de småspelare som fått sin gräns sänkt till 200 kr i månaden (ett misstag som ska korrigeras, enligt Svenska spel) höjer på ögonbrynen och undrar vad fan det är frågan om.
Jag förstår också att de som lever på spel och har fått sin gräns sänkt till 10 000 eller 20 000 kr i månaden upplever det som bekymmersamt.
Att smidigt kunna flytta pengar mellan bookies är viktigt för dem, för någonstans gular man alltid hur bra det än går i det stora hela.
Men låt oss vara överens om följande:
1. Att kunna försörja sig på spel är ingen mänsklig rättighet.
2. Än mindre har Svenska spel något ansvar att garantera oss den möjligheten.
Jag älskar att spela – det är faktiskt bland det bästa jag vet. Det betyder inte att jag tycker att lagstiftare och myndighetsutövare ska prioritera min önskan om ett smidigt spelande särskilt högt.
Och till er som gör det enkelt för er och menar att inga hinder får sättas upp som begränsar individens självbestämmande – har ni någonsin träffat barnen i en familj som slagits i spillror av spel?
Skadeverkningarna inskränker sig liksom inte till gärningsmannen.
En annan sak som gör whinandet lite extra patetiskt är att det inte är värdigt en gambler. Spel går – oavsett om det handlar om poker, trav, tips eller oddspel – nästan helt på adaption. Att snabbt identifiera och anpassa sig till nya omständigheter.
Så i stället för att ta på dig offerkoftan – kontakta Svenska Spel, dokumentera din ekonomiska situation och se om du inte kan få din insättningsgräns höjd.
Eller justera din bankrullestrategi.
Eller flytta din business till andra bolag.
Det är sådana förändringar som framgångsrika spelare gör hela tiden.
Och om du väljer att säga ajöss till SvS – tro inte att du kommer att bli saknad. Allt prat om bojkott är bara fånigt. Ni är inte tillräckligt många för att skada Svenska spels omsättning, och är du duktig på poolspelen så gör du bara spelen softare för oss andra.
Spelinspektionen ställer krav på att spelanordnare har ”kundkännedom”. Det är I M O inte orimligt – förutom problemspelarna så har vi ju det här med penningtvätt.
Men som jag redan inledningsvis antydde så tror jag inte att superlåga insättningsgränser är särskilt effektiva.
De riskerar att leda till att man ogärna tar ut pengar, och 30 000 i plånkan lever ju ändå ett säkrare liv än 30 000 på spelkontot.
Kanske vore det bättre för såväl genomsnittsspelaren som problemspelaren om man i stället hade förlustgränser?
Anpassade till individens förutsättningar och önskemål, såklart.
Jag hoppas att ingen tolkar mig som att jag tycker att vi ska tugga i oss det här i tysthet. Tvärtom så skulle jag verkligen gilla om Gambling Cabin, i egenskap av betydelsefull samarbetspartner, kunde lyfta de här frågorna med Svenska spel. Kanske är det svårt att påverka, men chansen att få gehör är nog ändå större än om du eller jag som privatpersoner skickar arga mejl.
Veckan som gick
Jag känner mig ganska frustrerad. Har varvat att vara helt fel ute med att komma rätt men stupa på mållinjen och jag vet inte vilket som är mest nedbrytande.
Tuffast var det nog förra lördagen (8 jan) då vi gick in på övertid i eftermiddagsmatcherna med 12 och Southampton i kvällsmatchen för 13. Ingen hade 13 i det läget och det luktade fin chans på miljonvinst.
Wigans mål i 95:e var väl ganska typiskt, men då hade redan Barrow stått för en av cuphistoriens märkligaste hjältedåd genom att kvittera till 4-4 mot Barnsley. I den matchen spelade Barnsley med 11 mot 10 i 60 minuter och League Twolaget lyckades göra alla sina fyra mål i numerärt underläge.
I efterhand kanske det var bra med de där övertidsmålen, för det hade ju varit så sjukt tiltande annars att sedan se Southamdpton ta rött (som vanligt) i en till synes stabil 1-0-ledning.
Dagen efter såg Europatipset också mycket lovande ut, innan Arsenal släppte in ett sent mål mot Nottingham.
Det som ändå har hållit humöret uppe är Andreas ”Sparven” Ullmans fina Afcon-rekar. Jag har tappat räkningen på all speltips från Afrikanska mästerskapen som han bjudit på, men de har varit right on varenda gång och så här långt känns det lite som att ha ett eget sedeltryckeri.
Hoppas jag inte jinxar något nu 🙂
Veckan som kommer
Vi får se. Det känns som sagt inte helt bra, och kanske behöver jag boosta självförtroende lite med några privata TT eller liknande.
Med det sagt brukar man ju blir jäkligt sugen när det drar ihop sig till MW EU eller stryket …
