Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Vi börjar med en något försenad gratulation till Andreas ”Sparven” Ullman, som förra lördagen satte 13 på stryket. Han har byggt fina system under en längre tid utan att riktigt få till det, så att se honom klonka dryga 800 k var därför en fröjd.
Vi brukar oftast ha andelar i varandras system, men just den där dagen skulle Sparven till Malmö för att heja fram sitt kära Bajen och hade väl hetsat köparna extra mycket för att slippa stress framåt spelstopp. Jag antar i alla fall det, för när jag skulle köpa in mig var de redan slut.
Bummer …
Grattis också till Bengan, som satte EU mycket fint dagen efter för över miljonen.
Och till Mavvis förstås, som inte verkar kunna sätta en fot fel nu. Grymt imponerande!
För mig har det varit ”close, but no cigar” under samma tiodagarsperiod. När Andreas satte sin satt jag och jobbade ett Prestonmål som hade givit över miljonen, men aldrig kom.
Jag valde mellan Preston och Coventry (vann) som värdespik. Landade väl på Preston lite för att ”ingen jävel kommer att spika ett lag som spelar 4-2-3-1 och har deras målsnitt”.
Nä, just det. Av uppenbara anledningar …
På midweek EU var det ännu närmare. Behövde att Basaksehir skulle göra ett mot den lettiska fotbollsskolan. De var stora favoriter prematch och dominerade totalt. Inte blev det sämre av att Riga drog rött 20 kvar.
Inte bättre heller, tyvärr. Jag har sällan sett ett sämre ”powerplay”. Runt, runt, runt utan att komma till ett enda avslut. Att fylla boxen med folk och skicka in bollen var tydligen inte att tänka på, och inte heller att testa distansskott.
Där rök en halvmille, minst.
Det var annars en typ av kupong som jag känner mig väldigt bekväm med. Nio stora favoriter, och naturligtvis stor risk för dålig utdelning. Men väljer man tre av dem som spikar och kör minst 3 och högst 4 av de sex återstående som villkor så har man rätt fin potential.
Vinner fler än fyra av dem blir det ändå pannkaka, och vinner färre än tre blir raderna för branta för omsättningen.
Annars är jag nästan helt fokuserad på TT och PP nu, och antagligen också en längre tid framöver. En kik i boken visar att jag slår de spelformerna ganska rejält. Ändå visar bankrullen inte mycket till tillväxt.
Orsaken är ganska uppenbar. Mycket av vinsten från dessa lågvariansspel (med poolspelsmått mätt) har återinvesterats i högvariansspel som ST och EU – egna system och andras. Hade jag valt att använda resultaten till att klättra i radinsats på TT och PP i stället hade jag i dag haft en bra mycket större rulle på SvS.
Det får bli lite uppskärpning där, även om jag då och då säkert kommer att spela någon JP-omgång.
Jag vet i dag väldigt mycket mer om TT än för ett eller två år sedan. Och jag har reviderat en del uppfattningar längs vägen. Jag kommer i nuläget inte att dela med mig av allt, men några hintar kan jag ge.
- TT:s spelarpool är extremt polariserad. Vi har kioskspelarna, som spelar små och favorittunga system. Men vi har också en tämligen stor grupp ”smarta” (värdemedvetna) spelare.
- Att kiosksspelarna som bara spelar favoriter spelar fel vet vi. Men kanske är det lite överraskande att även de flesta värdespelarna gör det?
Det sitter i ryggmärgen för bra poolspelare att spela för höga utdelningar, men sannolikt leder deras strategi dem nästan lika fel som kioskspelarnas, men med en mycket högre varians.
Det läggs väldigt många värderader på höga utdelningar, som därför sällan blir vad den rena streckkalkylen lovar.
- En förklaring kan vara att många i den senare gruppen använder samma strategi på TT som på 13-rättsspelen. På 13-rättsspelen ligger ju det mesta av prispoolen på 12, 11 och 10 rätt. Spelar du inte hyfsat brant på ST eller EU är du inte med och slåss om 10-rättspotten.
Men på TT finns inga tröstpriser och du straffas brutalt för ”ett fel”. - Det kan förefalla väldigt lockande att spela en rad som går in en gång på 15 000 och beräknas ge 45 000 kr vid vinst, men streckkalkylen ljuger som sagt om utdelningen (jag har sett en rad med 147 k i beräknad utdelning ge 18 k).Nåväl, om utdelningen nu ”bara” blir 30 000 så är ju EV:t 2,0 och ändå jättefint?
Jovisst, men även om du spelar 300 omgångar om året kan det gå åratal utan att du sätter sådana rader. Om du sparar 40 rader dagligen på att kapa de raderna så handlar det om 12 000 kr om året. Som antagligen hade inneburit att du (nästan) kunnat dubbla din vinst genom att spela x 2 kr i stället för 1 kr. - I andra änden av utdelningsspektrat gäller (lite överraskande) motsatsen – verklig utdelning överstiger ofta beräknad. Det betyder att en rad som har totalodds 500 mycket väl kan ha ett reellt +EV även om verktyget säger att den bara ska ge 470 kr.
En liten parentes är att när du har rulle för att öka radinsatsen så gör gärna det, men var medveten om att du då kannibaliserar på ditt eget EV. Den streckkalkyl som beräknar utdelningen bygger ju på omsättningen och strecken innan du lämnat in – spelar du x 10 så är det ju 10 rader till som ska dela på kakan.
Detta får särskilt stor betydelse om du spelar branta rader. Säg att din hårdaste rad är beräknad till 50 000 kr och prispoolen är 1,5 mille. Det betyder att kalkylen bygger på 30 vinnande rader. Lämnar du in 10 vinnande rader till så sjunker utdelningen till 37 500 kr.
Tänk alltid på detta om du lägger TT-bolag x 10. Jag vågar nog påstå att det är direkt fel att ha ett maxodds över 15 000 på ett sådant, och antagligen också över 10 000.
Slutligen: ovanstående är för er som redan är väl införstådda med begreppet spelvärde och använder Stugans verktyg för att skapa rader med +EV. Hör du till gruppen som tittar på kupongen och försöker klura ut vilka som kommer att vinna så ska du naturligtvis inte platta till dina system ytterligare, tvärtom.
/Johan Kretz
