På Svenska Spels hemsida berättar de ibland om storvinnare. En av historierna handlar om paret som lämnade in 8 rader var. Mannen hade ett stort sportintresse och valde sina tecken med omsorg. Kvinnan såg det mer som ett skojigt turspel och höll kupongen upp-och-ned när hon fyllde i den.
Ni har redan gissat vad som hände. Hon fick 13 rätt och vann 333 333 kr, maken kammade noll.
Jag tror jag förstår hur det är tänkt att vi ska reagera på historier som denna. Först med ”Wow, sjuk flax” och sedan ”Om hon som inte fattade ett skvatt kunde vinna så varför skulle inte jag, som ju faktiskt kan en del om fotboll, göra det?”
Och så kanske vi ska skratta lite åt henne, ungefär som när vi såg Forrest Gump.
Nu tänker jag provocera er lite. Jag hävdar nämligen att kvinnan tippade betydligt bättre än sin make. Inte för att hon vann – resultatorienterade slutsatser har naturligtvis ingen plats högvariansspel – utan för att hennes metod var helt överlägsen hans.
Jag skulle till och med vilja påstå att hon intuitivt valde en metod som ger henne en edge mot åtminstone 95 procent av alla tippare. Låt oss kika lite på helgens Stryktipskupong. Nedan ser ni hur jag har skapat en enkelrad av streckfavoriterna i samtliga matcher.
Som ni ser till höger (länge leve Stugans Mårten Erlandsson, geniet som skapat marknadens bästa reduceringsverktyg!) är den förväntade utdelningen vid 13 rätt 4 247 kr.
Allt vore gott och väl om chansen att denna rad går in vore 1 på 4 247 eller någonstans där i krokarna. Är det så?
Vi multiplicerar oddsen och ser efter.
Oops, det blev … 1 på 49 818! Det betyder att av vår satsade krona kan vi förvänta oss att få tillbaka lite drygt 8 öre. Egentligen är det värre än så. Oddsen är Svenska Spels och eftersom de också ska tjäna pengar så speglar de en sannolikhet som är högre än den faktiska. Om vi använder mer korrekta odds, till exempel de som Betfairs oddsbörs erbjuder, visar det sig att chansen att raden går in är ungefär 1 på 55 000.
Detta är alltså den absolut sämsta rad som går att spela. Den leder till att du ger bort 92,5 öre av din krona – 35 öre till staten och resten till spelarkollektivet.
Men, kanske du invänder, vem fan spelar så där? En enkelrad med bara favoriter? Då har du missat poängen. Eller poängerna.
- Den här raden ingår i merparten av de matematiska (oreducerade) system som lämnas in.
- Även om den är värst är den bara en av väldigt många (åtminstone hundratals, ibland tusentals) olönsamma rader i små och stora system.
- Även om ditt system innehåller många lönsamma rader så blir det mer eller mindre omöjligt att få förväntad lönsamhet i systemet i sin helhet om många av dessa rader finns med.
Varför det är så ser vi om vi vänder på steken och tittar i den andra änden av spektrat. Vi väljer nu att göra en enkelrad där vi i varje match valt det mest spelvärda tecknet. Jag kommer att återkomma till ”spelvärde” i senare inlägg, men kort förklarat är det tecken där sannolikheten för utfallet, som du får genom att dividera 1 genom oddset, är högre än streckprocenten.
Okej, som ni kan se förväntas den här raden ge 8 761 274 kr vid 13 rätt. Om vi multiplicerar oddsen ser vi att vi kan förvänta oss att sätta den 1 gång på 6 231 106.
Det betyder att vi kan räkna med att få tillbaka 1,40 per satsad krona. 40 procents avkastning är naturligtvis helt fantastiskt, särskilt med tanke på att Svenska Spel redan norpat 35 procent!
Teoretiskt är det här det bästa spel som går att lämna in. Teoretiskt kommer varje annan rad som du låter ingå i systemet att minska systemets lönsamhet. Men problemen är uppenbara.
För det första får du vänta ett tag på din payday. Spelar du varje Stryktipsomgång så tar det i genomsnitt 119 000 år innan du vinner. Jag har stort tålamod när det gäller spel, men där har vi passerat gränsen.
För det andra måste du vara säker på att omsättningen är tillräckligt stor för dina mycket höga odds. Detta är något jag kommer att komma in på i framtida inlägg, men för tillfället kan vi säga att du bör undvika odds över 1 på 3 miljoner på Stryktipset och runt 1 på 1 miljon på Europatipset. Detta är inget jag kan bevisa matematiskt (matte var inte precis mitt bästa skolämne, men mitt spelintresse har åtminstone hjälp mig att behärska de fyra räknesätten) men det stämmer väl med vad jag hört från skickliga poolspelare som Bengan med flera.
Problem nr 1 är egentligen inget problem. Vi överväger ju inte på allvar att börja spela enkelrader, utan försöker bara ta reda på vad som är bra och dåliga rader i ditt system. Vi får inte glömma att oavsett hur du lägger upp ditt system, så består det i grunden av ett antal enkelrader. Och det är deras individuella lönsamhet/olönsamhet som avgör om systemet är vinnande.
Just det, jag påstod ju att det är svårt att kompensera för dåliga rader med bra rader. Har jag något bevis för det?
Nej. Jag tror absolut att den som är mer matematiskt begåvad än jag kan göra det, men jag nöjer mig med följande iakttagelse: den bästa raden ger oss en vinst på 40 öre, den sämsta ger oss en förlust om 92 öre. Om vi spelar dem i ett större system och raderna i det har något slags EV-mässig normalfördelning torde systemet som helhet vara förlorande.
Om vi nu återvänder till upp-och-ned-kvinnan: hennes metod var helt slumpmässig. Det innebär att hennes 8 rader hamnar någonstans emellan de 8 bästa och de 8 sämsta möjliga raderna, och med hög sannolikhet en bra bit ifrån de bägge polerna.
Det är mer än man kan säga om den genomsnittlige tipparen, som oftast hamnar ganska nära favoritraden.
Det är egentligen inte konstigt. För det första förstår inte den genomsnittlige tipparen poolspelets matematik (och tur är väl det, för annars hade det inte funnits felstreckade matcher och därmed ingen chans alls att slå spelet).
För det andra är det psykologiskt svårt att bortse från saker man vet, som till exempel att Manchester United antagligen slår Fulham.
För det tredje, och detta kommer jag att återkomma till, tror många att tippande handlar om att bedöma sannolikheten för utfall bättre än oddsmarknaden och att de själva har den förmågan. I kommande inlägg kommer jag bland annat att tala om reduktion – varför vi ska reducera och hur vi kan göra det på ett bra sätt med Stugans verktyg.
