SHL | Genomgång Lag 6-9

Dags för lag 6 till 9 att avhandlas. Det har hänt några saker under veckan som gått, men jag har valt att stå kvar vid rankingen som jag gjorde inför Tugga Puck-avsnittet vi släppte häromdagen i dessa texter. Dock kommer jag såklart att anpassa min speltips efter den nya informationen. Sen hade det ändå inte inneburit några större omplaceringar i tabellen.

∙  Titta på Tugga Puck-avsnittet här!

Det blev ytterligare en svängig och ångestfylld säsong nere i Jönköping. Laget gick från att vara “klara för kval” efter 19 omgångar när man redan då låg 11 poäng från säker mark till att tio omgångar senare vara tre poäng före Linköping. Magiskt målvaktsspel från Glifford och en Anton Blomqvist som hade hittat fram till sina spelare pratades det om. Blomman fick förlängt kontrakt och HV71 var ett lag att räkna med. Tills man inte var det längre. Spelare lånades ut, spelare plockades in och allting kändes bara allmänt rörigt. 

Till slut blev det en play out mot Modo, där André Petersson och Stål-Lyrenäs fick revansch efter att ha varit ifrågasatta under säsongen. Ett två noll underläge vändes till seger med 4-2 i matcher. Kontraktet var säkrat och Björn Liljander kunde påbörja sitt truppbygge för säsongen 25/26.

Likt tidigare försäsonger har även denna handlat om hög spelaromsättning och spelares vara eller icke vara. André Petersson fick till slut lämna för Schweiz, Tommi Tikka köptes ut och Hugo Alnefelt ser ut att vara den målvakt som är på väg bort.

Den bästa spelaren förra säsongen Henrik Borgström signade ett fint kontrakt i Schweiz även han och det är såklart en spelare man kommer att sakna. Men den småländska klubben har värvat bra. En av fjolårssäsongens bästa målvakter Lassi Lehtinen plockas in från Modo. Backarna Andreas Borgman och Niklas Hansson vänder hem igen och Santeri Hatakka som knackat på dörren till NHL kommer tillbaka till Europa. Backar som bör gå rakt in i de två första backparen och höja ribban ordentligt för en backsida som hade det struligt förra säsongen. 

Offensivt sett har man plockat in kvalité. Lukas Rousek som hållit väldigt bra AHL-klass lämnar Sabres organisation efter fyra år. Nikola Pasic, som tog stora kliv i Malmö den gångna säsongen, har kritat på ett treårskontrakt. Justin Kloos ansluter från Leksand efter en fin säsong med otroliga underliggande siffror och fin offensiv produktion och Riley Woods som har stått för en fin produktion under sina säsonger i Modo. Men det namn som ska bli mest spännande att följa är ändå Aleksi Heponiemi som ska ha oerhört mycket hockey i sig. Sen känns det som ett riktigt bra bet att ta in Linus Lindström som är tillbaka efter sin långtidsskada. En pålitlig spelare i båda riktningarna med lite offensiv uppsida. Att addera detta på redan befintlig forwardsgrupp känns riktigt bra. I alla fall på pappret.

I övrigt så finns det mycket ungt att hålla koll på. Jag är övertygad om att unge Jamiro Reber kommer fortsätta att bygga vidare på sitt fina spel från förra säsongen. Sen blir det kul att följa Moras succénorsk Martin Johnsen som snittade en poäng per match i allsvenskan. Endast 21 år gammal.

Om det är något som talar emot är det just den stora spelaromsättningen och alla oroligheter kring laget de sista säsongerna trots tunga nyförvärv och hårt satsande. Men i mina ögon har det här laget fler ingredienser än tidigare upplagor och jag känner mig trygg med att ha laget här uppe.

Spelare in: Linus Lindström, Lassi Lehtinen, Andreas Borgman, Martin Johnsen, Santeri Hatakka, Riley Woods, Lukas Rousek, Aleksi Heponiemi, Nikola Pasic, Axel Rindell, Justin Kloos, Niklas Hansson, Lucas Lagerberg

Spelare ut: Axel Landén, Tanner Kero, Henrik Borgström, Radan Lenc, Oscar Engsund, Victor Sjöholm, John Nyberg, Joey LaLeggia, Måns Lindbäck, Oliwe Kaski, Tommi Tikka, Sean Day, Åke Stakkestad, Andre Pettersson, Mikael Seppälä, Herman Träff.

Speltips:
∙  HV71 före Malmö till 1.78 hos Coolbet
∙  Aleksi Heponiemi Över 25.5 poäng 1.97 hos Coolbet

📌  Öppna konto här och få 100% upp till 100kr i Bonus hos Coolbet

Linköping har nu tio raka säsonger utan att ta sig förbi kvartsfinal. Sex av de sju senaste säsongerna har slutat i ingemansland. Det är nästan imponerande att pricka in dessa två positioner så ofta utan att ramla ned i kval eller lyckas ta sig till slutspel.

Förra året var tanken att man skulle etablera sig på den övre halvan efter succén med topp 6 föregående säsong. Nick Shore värvades bland annat in från rivalen HV71. Rissanen kritade på och visade upp fint spel under VM. Sen lyckades man knyta till sig Robin Kovacs. Rubrikernas man som håller hög klass, men med stökig historik. Sist men inte minst så skulle Marcus Högberg ersättas och valet blev Christian Heljanko som hade blivit vald till Liigas bästa målvakt vid tre tillfällen.

Vi vet alla hur det här slutade. Två rejäla floppar och två klart godkända prestationer var inte gott nog för att ta ytterligare steg. Det blev en 12:e plats och säkrat kontrakt i näst sista matchen.

Nu har Linköping återigen slagit på stora trumman och på backsidan görs ganska så stora förändringar. Toppbacken Theodor Lennström vänder hem till svensk hockey, offensivt skicklige David Bernhardt plockas in från Modo, Max Martin förlänger efter en fin avslutning på förra säsongen och finska Mikko Kokkonen kritar på efter beskedet om att Oscar Fantenberg missar hela säsongen. 

Utöver detta så har Jonathan Myrenberg, som missade majoriteten av förra säsongen, kunnat träna ordentligt i sommar. Kanske kan han hitta tillbaka till samma nivå som han höll innan?

Sen blir det spännande att följa Felix Öhrqvists utveckling den här säsongen. Han imponerade i både Linköping och Almtuna den gångna säsongen. Det finns mycket hockey i grabben som är nyss fyllda 19 år.

Offensivt sett så har man i alla fall på pappret stärkt upp laget ordentligt. Jakub Vrana och Fredrik Karlström är de tunga namnen här och deras resumé talar för sig själva. Extremt bra hockeyspelare. Eskild Bakke Olsen och Zion Nybeck som hade stora framgångar i hockeyallsvenskan blir såklart intressant att följa. Det är alltid svårt att veta hur steget upp i SHL med lite annorlunda roller påverkar. Här tror jag att den förstnämnda har bäst chans att anpassa sig till ligan i en lite annorlunda roll än tidigare.

Sist men inte minst så återvänder Johan Södergran och Oliver Johansson värvas in från Timrå. Två gubbar som är tilltänkta att vara nyttiga spelare längre ned i lineupen. Smarta pickups.

På målvaktssidan blir det konkurrens. Waltteri Ignatjew som efter succén i Mora testade på ett år i AHL gör Jesper Myrenberg sällskap. På förhand ett litet frågetecken för en förening som siktar högt.

Coachingstaben besitter väldigt mycket hockeykunskap, men erfarenhetsmässigt är de väldigt färska i sina roller jämfört med andra ledarstaber i ligan. 

Kan det här bli året Linköping får ihop det? Kanske är det fallet, men många frågetecken behöver rätas ut. Dels har majoriteten av toppnamnen rehabat på försäsongen på grund av olika skador. Men det stora frågetecknet är såklart hur stjärnorna tar sig an den här säsongen. Kovacs, Rattie, Vrana och Shore har riktigt starka offensiva skills, men för att det här laget ska ta ett kliv till så behöver de även chippa in i defensiven och vara betydligt mer disciplinerade än vad framförallt Kovacs var förra säsongen. I en perfekt värld hade inte heller Shore varit kvar i Linköping.

Positivt för Linköping är att man har just Christoffer Ehn och Markus Ljungh. Bra killar som alltid stämplar in på jobbet och visar vägen för resten av gänget. Förhoppningsvis kan de få med sig resten av gänget och vara katalysatorn för bygget av en vinnarkultur. 

Hur som helst så finns det mängder av scenarion för det här laget. Det är nog de tillsammans med HV71 som har störst spridning när det kommer till potentiella utfall. Det kan bli en total succé och det kan bli totalt kaos. Men truppen är på pappret väldigt bra och någon kvalångest med fem omgångar kvar bör publiken i Saab Arena slippa denna säsong. Men jag vågar inte lämna några garantier.

Spelare in: Jakub Vrana, Fredrik Karlström, Theodor Lennström, David Bernhardt, Johan Södergran, Eskild Bakke Olsen, Zion Nybeck, Oliver Johansson, Waltteri Ignatjew, Mikko Kokkonen, William Prooos

Spelare ut: Linus Hultström, William Worge Kreu, Eddie Genborg, Olle Strandell, Mattias Hävelid, Patrick Russell, Lance Bouma, Henrik Thörnqvist, Broc Little, Arvid Aronsson , Christian Heljanko

Växjö fick det aldrig att riktigt snurra förra säsongen. Detta trots fina underliggande siffror i spelet 5 mot 5. Känslan var att man saknade den där riktiga spetsen och kvalitén i målskyttet. Därav kunde man inte kapitalisera på spelövertaget som skapades. Sylvegård värvades in under slutet av säsongen, men det löste sig tyvärr inte offensivt. Upphaussade Otto Koivula drogs med någon form av skada och underpresterade kraftigt i grundserien, Karl Henriksson tog lång tid på sig att komma till sin rätt och Filip Eriksson blev till slut utlånad till Djurgården. 

Mot slutet av säsongen började dock de två förstnämnda visa sin klass. Framförallt Henriksson som gjorde ett riktigt bra slutspel. Lägg därtill att Leo Sahlin Wallenius kom in och fick känna på SHL. Det såg dessutom riktigt bra ut. Det blev tillslut uttåg mot Luleå som var en storlek större. Ett underbetyg för Växjö som alltid ska vara med och slåss om guldet.

Transfersommaren har varit solid. En tidig och smart värvning av Brynäs succémålvakt Ludvig Persson säkrar upp målvaktssidan som var aningen skakig förra året. Emil Larmi hade en av sina sämre säsonger och såg lite fladdrig ut. Det var till och med debatt kring vem de skulle ställa i mål när slutspelet inleddes. Vi vet dock vilken klass han håller och mycket talar för att han studsar tillbaka i Färjestad.

Ligans kanske bästa playmaker i Lucas Elvenes nobbades enligt media av Rögle. Tack och bock sa Henrik Evertsson och la fram ett lukrativt tvåårskontrakt. Enligt Sportlogics data så var han överlägsen i playmakerkategorin. Spännande att addera honom till ett lag som redan äger spelet likt Lakers.

Annars är det två klassiska värvningar från Finland. Eemeli Suomi med fin poängskörd under många år i Ilves och kanadicken Reid Gardiner som är inne på sitt sjunde år på europaäventyret. Han snittade ungefär en poäng per match i Liiga de två gångna säsongerna. Något säger mig att i alla fall en av dessa träffar rätt och då sitter Växjö i en rätt så bra situation offensivt sett.

Backsidan är i stort sett identisk. Eric Martinsson som jag kanske var lite hård mot emellanåt får lämna och tanken är att Sahlin Wallenius ska fylla den platsen och det tror jag kommer att bli en uppgradering. Sen räknar jag med att Elias Rosén bygger vidare på sitt spel och blir ännu bättre. Sen är jag inte alltid helt såld på Giuttari, Granberg och Lowe. I en perfekt värld så hade man uppgraderat till exempel Giuttari mot en något bättre back för att verkligen kunna utmana på allvar.

Tränarstaben förändras enormt till den här säsongen. Björn Hellkvist och Joakim Fagervall tar över skutan. Jag vet inte riktigt vad som hände där, men det känns verkligen inte rätt att kasta in dem i en harmonisk organisation som Växjö. Visst kan det bli bra, men jag är tveksam.

Hur som helst så tror jag att det kan vara lågt att placera Växjö som sjua. Får de ihop det offensiva så kan de gå som en raket genom säsongen. Men känslan är att det fortfarande är lite tunt med avslutare i det här laget och när jag inte är helt såld på ledarskapet så får det bli en sjundeplats.

Spelare in: Reid Gardiner, Ludvig Persson, Eemili Suomi, Lucas Elvenes, Kalle Kratz

Spelare ut: Emil Larmi, Marcus Sylvegård, Robert Rosén, Victor Stjernborg, Filip Eriksson, Emil Larsson, Eric Martinsson, Emil Sylvegård.

Rögle fortsätter att satsa mot det första SM Guldet. Denna gång gör man det genom att ta in Dan Tagnes som efter ett par framgångsrika år i Schweiz vänder hem till svensk hockey. En tränare som anses som kanske SHLs bästa coach när vi kliver in i säsongen 25/26.

Det är lätt att se Rögles satsning under 2020-talet som någon form av misslyckande, men faktum är att laget spelat i två SM-finaler och tagit hem Champions Hockey League under den perioden. Rätt okej facit, med tanke på konkurrensen i svensk hockey. Sen svider såklart uttåget mot Malmö förra säsongen lite extra för skåningarna som har klart högre ambitioner än så.

Lagbygget till i år känns solidt och även om det inte pumpats in nya namn så finns det mycket kvalité i truppen sedan tidigare och de namn som har plockats in känns noggrant utvalda.

Målvaktssidan är numera en trygg utpost för laget. Med Arvid Holms supersäsong i färskt minne så finns det inte längre några frågetecken. Bakom honom finns Rifalk, som jag tror kommer passa perfekt som backup. Och även om han är ojämn och lite överskattad, så har han en hög högstanivå.

Backsidan är återigen den lagdel jag ställer mig lite frågande till och får ses som den svaga delen i det här lagbygget. Ekeståhl Jonsson och Mark Friedman håller båda en bra nivå, sen vet vi att det finns oerhört mycket hockey i både Calle Själin och Filip Johansson. Kan de två ta ytterligare kliv den här säsongen så kan min oro stillas en aning och det här laget växa fram till ett riktigt hot. Utöver dessa backar har man unge Bieber som jag är övertygad om kommer göra ett gediget jobb längre ned i lineupen och Paul LaDue som likt Själin och Johansson bör ha ett par nivåer till i sig. Dock tror jag att man kommer hålla ögonen vidöppna efter ett tillskott på backsidan och då snackar vi inte utfyllnad.

Framåt har man en ganska så bra uppsättning forwards sedan tidigare. Problemet är att de tongivande spelarna haft en tendens att missa väldigt många matcher de senaste säsongerna. Bristedt gjorde 29 matcher förra säsongen, Everberg har missat 51 grundseriematcher sista tre säsongerna och Daniel Zaar som var out hela förra säsongen har missat 10-12 matcher tidigare säsonger med. Den “oturen” får inte fortsätta.

Sen har man som sagt gjort en del smarta saker. Succéinplocket Lubos Horky fick förlängt, Fredrik Olofsson kritar på och Karson Kuhlman som hade en bra säsong i Finland får chansen. Små små kryddor till en redan befintlig trupp håller någon form av kontinuitet i en förening som varit lite stormig med tränarbyten och annat de två senaste säsongerna. Jag har sett många tvivla på att vi kommer att få se en Olofsson som är lika bra som säsongen nere i Oskarshamn när han hade lekstuga. Det är såklart en hög ribba att sätta och svår att slå, men jag är övertygad om att han kommer vara en av ligans bästa spelare när vi summerar den här säsongen.

För mig blir det framförallt spännande att se hur bra Felix Nilsson är i år. Den unge talangen som var helt magisk i fjol. Sen har jag höga förväntningar på att Linus Sandin tar sig i kragen och blir ett par nivåer bättre än han visade förra säsongen. Då kan det här Rögle laget bli att räkna med.

Summerar vi Rögles lagbygge så känner jag bara att det är rakt igenom stabilt. Många pålitliga, rutinerade spelare och ledare som vet vad det handlar om och vet vad som krävs för att lyckas. Det ska man inte underskatta. Sen finns det förhoppningsvis mycket revanschlust bland spelarna som varit kärnan ett par säsonger nu, att verkligen visa vad de går för. Lyckas man dessutom dra en kanin ur hatten och få in en riktigt bra back eller dylikt under säsongen så ser jag absolut framför mig hur det här laget kan ställa till stora problem för egentligen alla andra lag i SHL och vara med om att slåss om guldet i vår. För pengar finns det, det vet vi sedan tidigare

Spelare in: Fredrik Olofsson, Mark Friedman, Karson Kuhlman, Paul LaDue

Spelare ut: Brady Ferguson, Michael Kapla, Ludvig Claesson, Jesper Pettersson, Max Karlsson, Axel Smeds, Carter Ashton, Henry Bowlby